Författararkiv: Henrik Stub

Film- och teveproduktionsstudenterna på upploppet : ”Det svåraste är att välja bort”

Efter åtta produktionsveckor ska fyra timmars inspelat råmaterial bli 20 minuter film. Lina Laugren och Cecilia Hägglund har fått lära sig att döda sina darlings. 

IMG_2294

En dokumentär görs i klipprummet, enligt Lina Laugren och Cecilia Hägglund.

-Vi misstänkte tidigt i arbetet att urvalsprocessen i slutet skulle bli jobbig. Och så blev det, säger Cecilia.

Film- och teveproduktionstreorna är inne i slutfasen av sina examensproduktioner och börjar så smått planera för redovisningarna veckorna före påsk. I redigeringsrum fyra lägger Cecilia Hägglund och Lina Laugren sista handen vid sin dokumentärfilm ”Det älskade onåbara”, en berättelse om skönhetsideal och utseendefixering.

Regissörerna har intervjuat 10 personer med expertkunskaper inom allt från konsthistoria och design till psykologi, och ska nu klippa ned sitt stora intervjumaterial till en kompakt och enhetlig dokumentär på cirka 20 minuter.

-Det är inte enkelt att välja scener, och det svåraste är att välja bort sånt man tycker är bra. I klipprummet ser man hela tiden nya saker i materialet och kommer på fler frågor som man borde ha ställt, säger Lina.

För att skapa helhet i berättelsen lägger regissörerna in inklippsbilder mellan intervjupassagerna. På onsdagseftermiddagen var de upptagna med att fotografera ett sminkbord – en illustration till filmens tema. I veckoslutet ska tjejerna spela in en berättarröst till filmen.

-Dessa delar behövs för att bygga broar mellan de tankehopp och perspektivbyten som finns i materialet. Om det är något vi har lärt oss under arbetet är det hur svårplanerat oförutsägbart det dokumentära berättandet är, säger Cecilia.

IMG_2288

-Nästa gång startar vi inspelningarna tidigare, säger dokumentärfilmsregissörerna.

Vad har varit roligast under examensarbetet?

-Helt klart att göra intervjuerna. Alla sa så bra saker, och vi lärde oss mycket, både om oss själva och om ämnet för filmen, säger Lina.

Och jobbigast?

-Att lösa allt praktiskt pussel som uppstår under en produktion. Som att boka teknik, göra upp avtal med de inblandade, få projektet att synka tidsmässigt med klasskamraternas arbeten. Såna saker, säger Cecilia.

 

 

 

Prov i liveljud på Arenan: ”Det knivigaste är kontakten med musikerna”

Peter Harg, 20, spelar bas i flera band och brukar vara den som fixar ljudet åt alla. Därför blev ljudprovet med Hanna Turi i Arenan på onsdagskvällen inget riktigt eldprov, tycker han.

Peter flimmer fr sidan

Peter Harg spelar i flera band men trivs bättre bakom bordet än på scen, säger han.

– Jag tycker att det gick bra, jag har ganska stor vana vid digitala bord.

I veckan har ljudettornas liveljudskunskaper satts under lupp. Under tre kvällar på Arenan har studenterna producerat ljud åt de inhyrda artisterna Hanna Turi och Derrotic, samtidigt som kursansvarig Daniel Beckman stått vid scenkanten och antecknat betyg.

På onsdagskvällen var det Peter Hargs tur att ratta bordet för Hanna Turi och hennes två medmusikanter.

Peter bakre mot scenen

Gitarrister vill höras mest, enligt Peter Harg.

– Det knivigaste är inte tekniken utan kommunikationen med musikerna. Nästan alla som spelar vill att man ska höja medhörningen för just deras instrument, men som ljudtekniker måste man vara restriktiv med volymen och tänka på helheten. Det kan vara knepigt att förklara, särskilt för gitarrister, säger Peter med ett skratt.

Han tillägger:

– Med en artist som Hanna Turi är detta inget problem, hennes band förstår hur produktionen funkar. Utmaningen med en så sparsmakad musik som hennes är att ge ljudet dynamik utan att det blir för mycket rörelse, till exempel något delay som studsar omkring i lokalen.

Turi m band

Hanna Turi med band på Arenans scen.

För att bli godkänd på kursmomentet ska studenterna visa att de kan planera och genomföra en liveljudsproduktion med användning av PA-system inför publik. Musiken ska dessutom spelas in och mixas i efterhand. Peter Harg var inte direkt orolig för betyget även om han visste att en ”bra” insats vid mixerbordet vanligen betyder att ingen i publiken har tagit notis om vad man presterat.

-Det är lite motsägelsefullt för oss som studenter att bli bedömda utifrån vad som inte hörs. Men så är det. En bra liveljudsproduktion är den som inte märks, säger han.

 

 

Daniel m studenter

Powermetallstjärnan Daniele fanns i publiken.

 

 

Missa inte: Öppen föreläsning om kreativa näringar den 3 mars i bion

Johanna Nylander

Johanna Nylander är ledarskribent på Kristianstadsbladet och ansvarig för samhällskontakterna i organisationen Dataspelsbranschen. Foto: Wikimedia.

Torsdag den 3 mars kommer Johanna Nylander till mediehuset för att föreläsa om kreativa näringar. Johanna är pr-ansvarig för branschnätverket Dataspelsbranschen och författare till rapporten ”Kreativa Sektorn” *.

Kreativ Sektor är ett samarbete mellan Association of Swedish Fashion Brands, Dataspelsbranschen, Film&TV-Producenterna, Sveriges Kommunikationsbyråer KOMM! och Musiksverige.

  • Tid: Kl 13-15 torsdag den 3 mars
  • Lokal: Biografen, mediehuset
  •  För vem? Öppen föreläsning

*Läs rapporten här:  http://www.dataspelsbranschen.se/media/152516/kreativ%20sektor.pdf

 

 

Utblick Oslo: ”Akademiska musikstudier är coolt”

Norska studenterna Fredrik Janghås, Rebecca Dolati och Henriette Berg vill skynda långsamt in i branschen.

Norska studenterna Fredrik Janghås, Rebecca Dolati och Henriette Berg vill skynda långsamt in i musikbranschen.

 

Rebecca Dolati, 19, är sångare och låtskrivare men drömmer varken om att göra blixtkarriär på Youtube eller att bli uppringd av någon demonproducent med rätt sorts kontakter.

– Jag vill ha en bred akademisk musikutbildning som ger mig många ben att stå på, säger hon

Institutionen för musikvetenskap på universitetet i Oslo har länge spottat ur sig duktiga musikakademiker av det ”klassiska” ämneshistoriska snittet. Därom vittnar många vetenskapliga publikationer och artiklar. På senare år har man gått från att vara en renodlad teoretisk miljö till en bred och modern musikutbildning som rymmer både ljudproduktion, instrumentalfördjupning och allmänakademiska kunskaper ibland annat filosofi och vetenskapshistoria. Merparten av studenterna har ambitioner om att ”arbeta praktiskt med musik i någon form”, berättar Rebecca Dolati, som läser sin andra termin på det treåriga bachelorprogrammet.

– Många spelar i band eller bildar band när de kommer hit. Det är en väldigt kreativ och tillåtande miljö även om studierna är krävande, säger hon.

Sigrid Aftret, 23, spelar i jazzkombon Milde Moses! och läser inriktningen mot komposition.

Sigrid Aftret, 23, spelar i jazzkombon Milde Moses! och läser inriktningen mot komposition på Universitetet i Oslo.

Enligt skolledningen är karriärvägarna flera med den nya allomfattande musikprofilen. På institutionens hemsida finns flera handfasta yrkestips till studenter som grubblar över framtiden: Musikjournalist, tonsättare, frilansmusiker och musiklärare är några möjliga yrkesbanor.

-Många tänker sig en framtid som innehåller lite av varje. Själv vill jag kunna undervisa samtidigt som jag jobbar med sången , säger Rebecca Dolati.

Finns det inte en motsättning mellan akademiska musikstudier och musikaliskt kreativitet?

-Nej, det upplever jag inte, det är ingen som tycker att det ocoolt eller icke-kreativt att plugga här. Tvärtom, faktiskt, det ger bara kredd att studera musikteori och samtidigt spela, säger låtskrivaren och sångaren Rebecca Dolati.