Författararkiv: Henrik Stub

Visa ditt slutprojekt på EXPO i mediehuset den 23 mars

Missa inte chansen att visa upp ditt slutprojekt när EXPO slår upp dörrarna för bransch och allmänhet i mediehuset torsdag den 23 mars kl. 12.00-17.00.   

Hör av dig till Tanja Jörgensen tjr@du.se eller Diana Walve dwl@du.se i god tid och berätta vad du vill göra och var i huset du vill vara så att vi hinner få en överblick och kan schemalägga för bion och TV-studion. I Svarta Havet handlar det mer om att muta in en plats och stå där hela tiden mellan 12.00-17.00, om man till exempel vill visa bilder från sitt projekt på en laptop eller göra någon form av installation.

Manusstudenterna satte sin tydliga prägel på förra årets EXPO i mediehuset.

För dig som har gjort filmer finns biografen bokad där ett rullande schema kommer  läggas när vi vet antalet filmer som kommer att visas. Svarta havet är också en yta som kan tas i bruk. Förra året hade vi där allt ifrån gamers som tog med sina speldatorer för att visa upp spel de designat och ljudlagt, från DUR som släpade ner sin jättestora skylt från studentradion. Tanja har också bokat studion för de (t ex AVP) som behöver kunna mörklägga för att visa sina projekt, eller om det finns musiker som vill spela upp sina projekt live.

Melisha nådde sitt mål – blev akademiker : ”Så otroligt värt det”

Melisha Linnell har producerat musik professionellt i snart 20 år och kan stoltsera med att ha jobbat med namn som Robyn, Aurelia Dey och Peter ”Idol” Swartling. Ändå var det en ödmjuk och mycket glad musikproducent som tog ut sin kandidatexamen i ljud- och musikproduktion på Högskolan Dalarna för tre veckor sedan.

Stolt akademiker. Melisha Linnnell tog sin kandidatexamen i januari efter fyra års deltidsstudier på Mittuniversitetet och Högskolan Dalarna. FOTO: Privat

– Jag är gråtfärdigt stolt över min examen, säger hon.

 Grattis!

-Tack.

Varför är det så viktigt för dig att ha en akademisk examen på området? Du är ju sedan länge yrkesverksam i branschen som låtskrivare, artist och producent?

-Min examen betyder hur mycket som helst. Jag som har kämpat i alla år har också kämpat mot en hel del misstro över min kompetens, bara för att jag inte passar in i stereotypen som håller på med musikproduktion, ljudteknik och ljudskapande. Jag har lärt mig oerhört mycket mer om saker jag kunnat nörda ner mig och grotta in mig i ännu mer med hjälp av fantastiska lärare. Fantastiskt bra kursböcker och inspiration. Jag som har läst på distans och har kunnat arbeta samtidigt har inte haft så mycket kontakt med kurskamrater dock, plus att det tog mig fyra år att ta en kandidatexamen eftersom jag läste halvtid i början. Men det var så otroligt värt det, för nu står jag här och har kämpat mig till en kandidatexamen i musikproduktion och är så otroligt glad och gråtfärdigt stolt över detta.

I den gamla vattenfabriken Brewhouse i Göteborg har Melisha har byggt upp sin studio. FOTO: Privat

Hur kom du in i musikproduktionssvängen från början? 

-Min pappa är ljudtekniker och musiker och ägde Studio Bohus på 1980-talet. Han har alltid haft inspelningsutrustning och när min syster behövde bakgrunder till ett musikframträdande så erbjöd jag mig att göra dem. Då var jag 11 år och sedan dess har jag producerat musik. I gymnasiet gjorde jag allt möjligt men mycket jazz och neosoulinfluerat. Men jag komponerade också en musikal som jag arrangerade. Musikproduktionen har alltid varit en röd tråd i mitt liv. Sedan blev jag signad på Warner Music när jag var 22 och arbetade med att producera mig själv och andra.

Hur länge har du ägnat dig åt att producera egen och andras musik?

-Jag har jobbat med detta sedan mitt första album som jag producerade själv i 2001, år 2000 jobbade jag med Robyn, Masiah och Peter Swartling, men mina personliga problem kom emellan så jag klarade inte trycket riktigt. Jag hade mycket ångest och ingen livsglädje på den tiden. Alla resor till Stockholm, mina destruktiva relationer i omgivningen som jag valde gjorde att jag gick under jorden istället och struntade i allt. Förutom att göra musik. Det fortsatte jag med. Nu är jag lycklig ensamstående mamma till en tioårig pojke och jag har byggt upp min studio i Brewhouse i Göteborg sedan fem år och är riktigt stolt över den. Har byggt massa akustiska element själv, målat själv och fixat med lite hjälp från vänner. Den är både en mix och mastringsstudio och en inspelningsmiljö som låter kanonbra, bästa jag någonsin har haft.

I nätverket www.eqlovesmusic.com jobbar Melisha med att lyfta fram kvinnliga musikproducenter. FOTO: Privat

Vad är det som lockar dig med att producera musik?

-Det är hela processen i att få skapa och få ut det jag har i huvudet, men även överaskas av något som blir till i processen. Jag är väldigt tacksam över att ha fått lov att samarbeta med så begåvade artister under åren.

Jag har läst att du har producerat och mixat världsmusikbandet Sallyswag – hur skulle du beskriva ditt samarbete med dem?

Det var roligt och inspirerande att få jobba med dem. De är så begåvade och perfektionistiska! Starka kvinnor.

Vad händer härnäst i din musiker- och producentkarriär?

-Jag kommer att släppa ett album som heter No Way Out med artisten och låtskrivaren Malin Mellow och vi kommer att ha releasen den 25 februari i Gothia Towers på Gothenburg Horse shows officiella club, där jag också kommer att DJ:a. Just nu arbetar jag också med Aurelia Dey, Sveriges dancehall afropop Queen nummer 1! Hon har spännande samarbeten också som jag får ta del i. Hennes musik är väldigt egen och uttrycksfull som öppnar mot samarbeten. Det vi har gjort på sistone är kommer vara väldigt kommersiellt i Sverige, det är jag helt övertygad om men ändå med en behållning av det där coola. Hon är en fantastisk artist med en oerhörd magi på scen.

-Jag arbetar också med musikproducenten Kimtina Orekrown med ett projekt som heter eqlovesmusic.comsom är ett initiativ för att lyfta fram och synliggöra professionella kvinnliga musikproducenter med olika projekt. Vi har många spännande projekt på gång i Brewhouse Göteborg. Har en hel del mix och mastringsarbeten i studion, förutom all annan inspelning som försiggår.

Och din egen musik? Hinner du med den?

-Visst prioriterar man sig själv sist. Men jag arbetar på ett eget album med house DJ-musik, med sång. Jag jobbar på ett bra releasedatum.

Lycka till med allt i fortsättningen!

-Tack.

Läs mer om Melisha här:

www.melishamusicproduction.com

http://www.eqlovesmusic.com/2017/01/29/pressrelease-album-no-way-out-malin-mellow-melisha-musicproduction/

http://mixmastering.melishamusicproduction.com

 

 

Ben Malèn föreläser om entreprenörskap i musikbranschen

Missa inte Ben Maléns öppna gästföreläsning i biografen måndag den 6 februari kl. 13-15. Ben ska prata om sina erfarenheter som entreprenör i musikbranschen, både som artist, låtskrivare och musikförläggare.  

Ben Malén driver skivbolaget Stereoscope Music Scandinavia från Stockholm men gör regelbundna nedslag i Los Angeles.

Och du vet väl att Ben har mycket att komma med?

På 1980-talet var han firad popstjärna i bandet Trancedance – då som ”Ben Marlene”. Som skivbolags-VD har han haft artister som A Camp, Entombed, Fatboy och Familjen i sitt stall. På senare år har han också varit manager för Miriam Bryant och Ace Wilder.

Kort sagt: Ben Malén kan musikbranschen. Sumpa inte tillfället!

Tid och lokal: Måndag 6 februari kl.13.00-15.00 i bion.

Ben Marlene och Trancedance anno 1988. Lägg också märke till snyggingen längst ned i bild, numera känd som Sören Johansson, lärare i ljud- och musikproduktion.

De liveproducerar arenabilder för Svenska Skidspelen

Sofia Bergman, Oscar Brandberg och Sandra Eriksson ingår i teamet som fixar skidspelens arenaproduktion.

Sju studenter från mediehuset gör arenaproduktionen under helgens världscuptävlingar på  Lugnet 

Missa inte helgens händelse på bildproduktionsfronten. Då liveproducerar sju studenter från film- och teveproduktionsprogrammet arenasändningen från Svenska Skidspelen. Bilderna går ut på skidstadions jumbotron.

Arrangörerna räknar med en mycket stor publik, men fotografen Oscar Brandberg räds inte publiktrycket och livestressen.

-Nja, storleken på arrangemanget gör det bara mer stimulerande att jobba, säger han.

Hur kommer ni att lägga upp produktionen? 

– Det blir en traditionell liveproduktion på skidstadions storbild för arenapubliken under sprintarna på lördag och masstarterna på söndag. Därtill kommer några insprängda kortreportage från SM i backhoppning på Lugnet som vi spelade in föregående helg. Dessa har Annika Ekholm redigerat och förberett under veckan.

Storpublik väntas till Lugnet under skidspelshelgen. Här en tidigare upplaga.

Hur kom ni i kontakt med Svenska Skidspelen? 

-Det var backhoppningsdomaren Marit Nybelius som tipsade vår lärare Therese Hercules om att liveproduktionsuppdraget var ledigt. Och när vi kontaktade skidspelsgeneralen Jimmy Birklin tände han på våra idéer.

Vilka studenter ingår i teamet?

-Henrik Johansson, Linnea Thorslund, Thomas Ljungberg, Annika Ekholm, Sandra Eriksson, Sofia Bergman och jag själv Oscar Brandberg.

Lycka till!

-Tack.

 

Film- och tevestudenterna tog priset på en tagning

img_2490

Filmkvintetten som segrade. Fr. v. Oscar Brandberg, Alexander Vikström, Anette Lindmark, Philip Coroiu och Jacob Gustin.

Kortfilmen ”Hembesök” gjorde storslam på Dalarnas Filmfestival med sina tre priser. Bakom filmen står fem studenter på film- och teveproduktionsprogrammet.

-Vi trodde aldrig att juryn skulle uppskatta en så experimentell film, säger Jacob Gustin, en av regissörerna.

I veckan avvecklades Dalarnas Filmfestival i mediehuset. Årets upplaga innehöll 27 filmer som tävlade i 14 olika priskategorier. ”Hembesök” ställde upp i den så kallade tungviktsklassen där filmskaparna är mellan 21 och 26 år. Filmteamet hade anmält sin produktion utan några stora förhoppningar på utmärkelser och lovord, men deras pessimism kom på skam kan man säga. ”Hembesök” kammade hem priserna för bästa film, bästa regi och bästa foto.

I juryn satt manusförfattaren Janne Widmark och filmskribenten Jimmy Björkmark.

hembesok

Scen från ”Hembesök” – Dalarnas bästa kortfilm.

-Vi blev ganska ställda, faktiskt. Men otroligt glada. Efter att ha sett tre andra filmer i visningsprogrammet var jag säker på att det var kört för vår produktion, jag trodde helt enkelt att den var för udda, säger Oscar Brandberg, en av filmens två fotografer.

Filmens yttre handling kretsar kring en man som av olika anledningar ser sig tvingad att begå ett brott – kanske inget ”udda” eller ovanligt tema på filmduken. Det originella med berättelsen är snarare sättet att berätta den. Kameran följer protagonisten i realtid under 11 nerviga minuter – i en enda tagning.

-Långa tagningar har alltid fascinerat mig. Jag minns särskilt en gangsterscen från tv-serien True Detective där huvudpersonen går ut och in av fokus i närmare 10 minuter utan klipp. Det var suggestivt och tillförde berättelsen mycket, säger regissören Phillip Coroiu.

prisutdelning

Fimteamet under prisutdelningen i mediehuset. Philip, Jacob, Alexander, Oscar och Anette är alla andraårsstudenter på programmet för film- och teveproduktion.

Hela inspelningen av ”Hembesök” gjordes under en svettig majdag. Teamet hade bokat en villa utanför stan och fick fullt sjå med att hålla alla bollar i luften på inspelningsplatsen. Huvudrollsinnehavaren fick råplugga hela det tiosidiga manuset för att klara den långa tagningen utan att staka sig.

-Det blev en bra övning i producentskap, kan man säga. Med en så tekniskt utmanande produktion gäller det att varje scenografisk detalj och varje teammedlem finns på rätt plats vid exakt rätt ögonblick, säger Anette Lindmark, filmens producent.

Juryn gillade både de filmiska lösningarna och den nedtonade spänningen i produktionen. Extra beröm fick filmmakarna för sitt sätt att  berätta en brottsintrig utan att använda våld och blod.

”Hembesök” blir nu Filmregion Dalarnas tävlingsbidrag i kortfilms-SM som avgörs under Novemberfestivalen i Trollhättan om en dryg månad.  De båda regissörerna Jacob Gustin och Phillip Coroiu kommer att vara på plats, liksom troligen även producenten Anette Lindmark och fotograferna Alexander Vikström och Oscar Brandberg.

-Det blir roligt men säkert väldigt nervöst att visa filmen för hela branschen , säger fotografen Alexander Vikström.

 

 

Missa inte Sven Hansells öppna föreläsningar om filmberättandets grundelement

Är du intresserad av berättandet i film? Missa då inte Sven Hansells öppna föreläsningar om filmberättandets grunder som ges i en serie om tio tillfällen under hösten med start den 20 september. Sven tar dig med på en bildningsresa som går från den klassiska Hollywoodberättelsen via sovjetisk propagandafilm till vardagsutmaningarna i nutida klipprum.

Sven Hansell

Sven Hansell är lektor i teve- och filmproduktion med särskild inriktning mot filmisk gestaltning.

Föreläsningarna innehåller både filmvisningar och seminarier. Alla är varmt välkomna!

Schema för öppna föreläsningar om filmberättandes grundelement. Sven Hansell.

Tågrövare

Justus Barnes som ärkeskurken i  ”Det Stora Tågrånet” från 1903.

 

Christopher lärde sig att berätta en sak i taget

Christopher Deeks, 31, blev intresserad av bildregi redan i ettan men förstod inte varför hans berättelser alltid blev så överlastade.

-Är det något jag har lärt mig under tre år på utbildningen så är det att förenkla och fokusera på en sak i taget, både i skrift och på film. Tidigare var jag nog ganska surrealistisk i mitt sätt att berätta, säger han.

IMG_2469

Christopher Deeks, gjorde sin praktik på produktionsbolaget Giants & Toys i Stockholm där han jobbade med en reklamfilm för Volkswagen.

I veckan var det dags för ny kull färdigutbildade medieproduktionsstudenter att ta farväl av Falun och mediehuset. I sommargrönskan utanför Sjukan var det kramkalas och hejdå för hela slanten.

Christopher Deeks var primus motor när film- och teveproduktionsstudenterna brast ut i en spontan ringdans på gräsmattan.

-Det är min teatervana, säger han.

31-åringen från Eskilstuna är redan helt säker på vad han vill göra i framtiden: Regissera film. Han har alltid huvudet fullt av berättelser, berättar han, och ser ofta för sig hur hans tankar och infall skulle kunna gestaltas i rörlig bild. Länge var planen att bli skådespelare, berättar han, något som ledde honom in på studier i Shakespeartolkning och improvisationsteater innan regiintresset tog över.

IMG_2366

Eskilstunasonen Christopher är till hälften engelsman. Före flytten till Falun var han gruppchef på ett online-bettingbolag på Malta och i Glasgow.

-Jag har alltid haft lätt för att uttrycka mig och tyckt att jag är bra på det. Jag levde länge med uppfattningen att andra människor alltid förstår och uppskattar vad jag säger, oavsett budskap, genre eller teknik.

Han tillägger:

-Men så enkelt är det inte, det upptäckte jag tidigt i utbildningen här på högskolan. Alla fattade inte mina texter och bilder på det sätt jag hade avsett. Till exempel valde jag att använda en bildsekvens på eld i min examensfilm vilket uppfattades som en alltför stark och laddad symbolik av både lärare och medstudenter. Berättelsen kom av sig, menade de.

Den sortens kommentarer är Christopher tacksam för nu, säger han. Utbildningen har överhuvudtaget varit bra på att ta fram en tydlighet hos studenterna, både i skriftliga och visuella framställningar, hävdar han. Inte minst var arbetet med C-uppsatsen och slutproduktionen viktiga i så måtto.

-Jag har lärt mig att man måste mejsla fram ett budskap, bild för bild eller mening för mening, Tidigare var jag nog ganska yvig och kanske lite överlastad mitt berättande, nu försöker jag säga en sak i taget.

IMG_2432

Avgångsklassen i film- och teveproduktion den 2 juni 2016.

IMG_2357

Farbror Sven.

IMG_2403

Avgångsklassen i manus den 2 juni 2016.

IMG_2372

Hejdå Mathias.

IMG_2371

Hejdå Lina.

 

IMG_2375

Hejdå Valentin.

IMG_2365

Hejdå Christopher.

 

IMG_2445

Crazyvinkeln.

avslut bild & manus

Slutorden.

IMG_2361

Hejdå Linn.

IMG_2414

Minne för barnbarnen.

Ensista förmaning

En sista förmaning från Sylvia.

 

 

De blev första studenterna att fjärrproducera

Fjärrprod 5

För tevebranschen är framtiden är redan här: Fibernät. Foto: Andreas Andersson.

11 studenter från mediehuset blev först i Högskolesverige med att liveproducera ett event på distans när de spelade in Dalateaterns succéuppsättning ”I skuggan av Falubränderna” .

– Inga högskolestudenter i Sverige har genomfört en distansproduktion på det här sättet tidigare. Det visar att våra studenter ligger i framkant av den tekniska utvecklingen, säger handledaren och teveläraren Therese Hercules.

Fjärrprod 2 liten

Linnéa Carlsson (t.h.) var projektägare och hade valt Lina Laugren som bildmixare. Foto: Therese Hercules.

Mycket tyder på att de stora OB-produktionernas tid går mot sitt slut. Tevebranschen spar redan stora pengar och mycket krångel på att skicka signalerna i fibernät mellan spelplatsen och kontrollrummet. Det vet de 11 film- och tevestudenter som i mars tog initiativet till att -producera ett stort evenemang på distans. Pionjärproduktionen blev teateruppsättningen  ”I skuggan av Falubränderna” på Dalateaterns stora scen.

Fjärrprod 4

Rasmus Wikberg, fotograf. Foto: Therese Hercules.

– Att producera teater var en extra utmaning för studenterna eftersom de inte kunde ljussätta lokalen på vanligt TV-vis. Därför är det extra kul att projektet lyckades, säger Therese Hercules som handledde projektet.

Studenterna hade riggat fem kameror och 52 ljudkanaler på teatern för att skicka hem bild och ljud på fiber till tevestudion i mediehuset. Teamet i teatersalongen bestod av fem fotografer och en technical operation manager, TOM. I mottagarledet på högskolan fanns det övriga manskapet i gruppen som i realtid producerade en färdig föreställning i kontrollrummet.

Fjärrprod 3

Gustav Andersson, fotograf. Foto: Therese Hercules.

Stor tidspress och mycket teknik för alla inblandade, alltså. Men enligt Therese Hercules rådde ett lugn under hela inspelningen.

– Livesituationer är alltid stressiga men studenterna har erfarenhet av vanliga flerkameraproduktioner, och de hade studerat pjäsen på förhand, så de var mycket väl förberedda, säger hon.

Att producera på distans kan dock vara nervöst, enligt teveläraren. Om signalen inte går fram är det svårt att leta felkällan på den ”obemannade” spelplatsen, och då blir fibern produktionens värsta fiende. Studenterna i kontrollrummet hade planerat för flera krisscenarior och reserverat två bilar för en eventuell nödutryckning till fotograferna på Dalateatern. Men detta behövdes inte, tekniken fungerade som den skulle.

Fjärrprod 1liten

Amanda Van Tol, scripta. Foto: Therese Hercules.

– Föredelarna med en fjärrproduktion överväger, det visade studenterna här. Den gamla OB-tekniken är både dyr och personalkrävande, och den är inte mindre känslig för teknikstörningar än ett fibernät. Jag har själv sänt från OB-bussar där signalen inte har gått fram på grund av höga byggnader i närheten, säger Therese Hercules.

Projektägare till produktionen var sistaårsstudenterna Linnéa Carlsson, Gustav Andersson och Andreas Andersson på film- och teveproduktionsprogrammet. Övriga deltagare var Amanda van Tol (scripta), Lina Laugren (bildmix), Rasmus Wikberg (foto), Denise Pettersson (foto), Tobias Falk (ljudmix), Tom Korsgren (teknisk backup, mediehuset) , Tomas Andersson (supervisor) och Johannes Karpe (foto).

Bussbild OB

Sista färden? De stora OB-truckarna kan ha spelat ut sin roll. Foto: OB-Team, Norge.

 

 

 

 

Kajsa Granlund: Att skriva manus är teamwork

Myten om den ensamma diktaren på kammaren är förlegad, enligt Kajsa Granlund, avgångsstudent på manusprogrammet.

IMG_2329

Kajsa Granlund ska göra sin praktik på SVT Drama i Göteborg. Hon ska skriva lektörsutlåtanden på insända manus.

I veckan redovisade manustreorna sina examensarbeten för bedömargruppen. I onsdags kväll visade de upp sina alster för en nyfiken publik på Expo i mediehuset. Kajsa Granlund hade arrangerat en bildsvit som förde tankarna till ledmotivet i hennes novellfilmsmanus ”Lika barn leka bäst”. Det var bilder på mörk skog i Norrbotten.

– Jag kommer från Luleå och det var viktigt för mig att handlingen i filmen skulle utspela sig i den trakten.

Berättelsen handlar om en utsatt pojke som i sitt inre bestämmer sig för att ge igen på sina plågoandar i skolan. Hur pojken lyckas med sitt uppsåt ska inte avslöjas här. Men att manuset ”funkar” enligt kvalitets- och branschkonventionerna har författaren fått kvitto på.

-Både examinatorn och opponenten gillade texten men de ville se en viss omarbetning för att tydligare åskådliggöra pojkens ensamhet. Och det kan jag hålla med om.

IMG_2338

– Jag har trivts i Falun. Busschaufförerna är trevligare här än i Luleå, säger Kajsa Granlund.

Det är tufft att låta texten möta en publik, säger Kajsa Granlund. Att skriva fram ett manus är en personlig process som är svår att föreställa sig i händerna på en granskande läsekrets. Men under åren på manusprogrammet har man fått lära sig att tillgängliggöra sina tankar på ett sätt som inte känns lika personligt som tidigare, säger hon.

-Att jobba i team med andra medieproduktionsstudenter har gett mycket på det sättet. När jag började utbildningen trodde jag på den gamla romantiska myten om den ensamma diktaren på kammaren. Men ett manus utvecklas i samarbete med andra filmarbetare, till exempel fotografer och ljudläggare.

Hon tillägger:

-Denna del av utbildningen har fungerat väldigt bra för mig. I en grupp lägger man egna skrivarbekymmer åt sidan och koncentrerar sig på ett gruppgemensamt mål för hela produktionen.

IMG_2346 IMG_2317 IMG_2350 IMG_2316 IMG_2348IMG_2347