Missa inte Sven Hansells öppna föreläsningar om filmberättandets grundelement

Är du intresserad av berättandet i film? Missa då inte Sven Hansells öppna föreläsningar om filmberättandets grunder som ges i en serie om tio tillfällen under hösten med start den 20 september. Sven tar dig med på en bildningsresa som går från den klassiska Hollywoodberättelsen via sovjetisk propagandafilm till vardagsutmaningarna i nutida klipprum.

Sven Hansell

Sven Hansell är lektor i teve- och filmproduktion med särskild inriktning mot filmisk gestaltning.

Föreläsningarna innehåller både filmvisningar och seminarier. Alla är varmt välkomna!

Schema för öppna föreläsningar om filmberättandes grundelement. Sven Hansell.

Tågrövare

Justus Barnes som ärkeskurken i  ”Det Stora Tågrånet” från 1903.

 

Christopher lärde sig att berätta en sak i taget

Christopher Deeks, 31, blev intresserad av bildregi redan i ettan men förstod inte varför hans berättelser alltid blev så överlastade.

-Är det något jag har lärt mig under tre år på utbildningen så är det att förenkla och fokusera på en sak i taget, både i skrift och på film. Tidigare var jag nog ganska surrealistisk i mitt sätt att berätta, säger han.

IMG_2469

Christopher Deeks, gjorde sin praktik på produktionsbolaget Giants & Toys i Stockholm där han jobbade med en reklamfilm för Volkswagen.

I veckan var det dags för ny kull färdigutbildade medieproduktionsstudenter att ta farväl av Falun och mediehuset. I sommargrönskan utanför Sjukan var det kramkalas och hejdå för hela slanten.

Christopher Deeks var primus motor när film- och teveproduktionsstudenterna brast ut i en spontan ringdans på gräsmattan.

-Det är min teatervana, säger han.

31-åringen från Eskilstuna är redan helt säker på vad han vill göra i framtiden: Regissera film. Han har alltid huvudet fullt av berättelser, berättar han, och ser ofta för sig hur hans tankar och infall skulle kunna gestaltas i rörlig bild. Länge var planen att bli skådespelare, berättar han, något som ledde honom in på studier i Shakespeartolkning och improvisationsteater innan regiintresset tog över.

IMG_2366

Eskilstunasonen Christopher är till hälften engelsman. Före flytten till Falun var han gruppchef på ett online-bettingbolag på Malta och i Glasgow.

-Jag har alltid haft lätt för att uttrycka mig och tyckt att jag är bra på det. Jag levde länge med uppfattningen att andra människor alltid förstår och uppskattar vad jag säger, oavsett budskap, genre eller teknik.

Han tillägger:

-Men så enkelt är det inte, det upptäckte jag tidigt i utbildningen här på högskolan. Alla fattade inte mina texter och bilder på det sätt jag hade avsett. Till exempel valde jag att använda en bildsekvens på eld i min examensfilm vilket uppfattades som en alltför stark och laddad symbolik av både lärare och medstudenter. Berättelsen kom av sig, menade de.

Den sortens kommentarer är Christopher tacksam för nu, säger han. Utbildningen har överhuvudtaget varit bra på att ta fram en tydlighet hos studenterna, både i skriftliga och visuella framställningar, hävdar han. Inte minst var arbetet med C-uppsatsen och slutproduktionen viktiga i så måtto.

-Jag har lärt mig att man måste mejsla fram ett budskap, bild för bild eller mening för mening, Tidigare var jag nog ganska yvig och kanske lite överlastad mitt berättande, nu försöker jag säga en sak i taget.

IMG_2432

Avgångsklassen i film- och teveproduktion den 2 juni 2016.

IMG_2357

Farbror Sven.

IMG_2403

Avgångsklassen i manus den 2 juni 2016.

IMG_2372

Hejdå Mathias.

IMG_2371

Hejdå Lina.

 

IMG_2375

Hejdå Valentin.

IMG_2365

Hejdå Christopher.

 

IMG_2445

Crazyvinkeln.

avslut bild & manus

Slutorden.

IMG_2361

Hejdå Linn.

IMG_2414

Minne för barnbarnen.

Ensista förmaning

En sista förmaning från Sylvia.

 

 

De blev första studenterna att fjärrproducera

Fjärrprod 5

För tevebranschen är framtiden är redan här: Fibernät. Foto: Andreas Andersson.

11 studenter från mediehuset blev först i Högskolesverige med att liveproducera ett event på distans när de spelade in Dalateaterns succéuppsättning ”I skuggan av Falubränderna” .

– Inga högskolestudenter i Sverige har genomfört en distansproduktion på det här sättet tidigare. Det visar att våra studenter ligger i framkant av den tekniska utvecklingen, säger handledaren och teveläraren Therese Hercules.

Fjärrprod 2 liten

Linnéa Carlsson (t.h.) var projektägare och hade valt Lina Laugren som bildmixare. Foto: Therese Hercules.

Mycket tyder på att de stora OB-produktionernas tid går mot sitt slut. Tevebranschen spar redan stora pengar och mycket krångel på att skicka signalerna i fibernät mellan spelplatsen och kontrollrummet. Det vet de 11 film- och tevestudenter som i mars tog initiativet till att -producera ett stort evenemang på distans. Pionjärproduktionen blev teateruppsättningen  ”I skuggan av Falubränderna” på Dalateaterns stora scen.

Fjärrprod 4

Rasmus Wikberg, fotograf. Foto: Therese Hercules.

– Att producera teater var en extra utmaning för studenterna eftersom de inte kunde ljussätta lokalen på vanligt TV-vis. Därför är det extra kul att projektet lyckades, säger Therese Hercules som handledde projektet.

Studenterna hade riggat fem kameror och 52 ljudkanaler på teatern för att skicka hem bild och ljud på fiber till tevestudion i mediehuset. Teamet i teatersalongen bestod av fem fotografer och en technical operation manager, TOM. I mottagarledet på högskolan fanns det övriga manskapet i gruppen som i realtid producerade en färdig föreställning i kontrollrummet.

Fjärrprod 3

Gustav Andersson, fotograf. Foto: Therese Hercules.

Stor tidspress och mycket teknik för alla inblandade, alltså. Men enligt Therese Hercules rådde ett lugn under hela inspelningen.

– Livesituationer är alltid stressiga men studenterna har erfarenhet av vanliga flerkameraproduktioner, och de hade studerat pjäsen på förhand, så de var mycket väl förberedda, säger hon.

Att producera på distans kan dock vara nervöst, enligt teveläraren. Om signalen inte går fram är det svårt att leta felkällan på den ”obemannade” spelplatsen, och då blir fibern produktionens värsta fiende. Studenterna i kontrollrummet hade planerat för flera krisscenarior och reserverat två bilar för en eventuell nödutryckning till fotograferna på Dalateatern. Men detta behövdes inte, tekniken fungerade som den skulle.

Fjärrprod 1liten

Amanda Van Tol, scripta. Foto: Therese Hercules.

– Föredelarna med en fjärrproduktion överväger, det visade studenterna här. Den gamla OB-tekniken är både dyr och personalkrävande, och den är inte mindre känslig för teknikstörningar än ett fibernät. Jag har själv sänt från OB-bussar där signalen inte har gått fram på grund av höga byggnader i närheten, säger Therese Hercules.

Projektägare till produktionen var sistaårsstudenterna Linnéa Carlsson, Gustav Andersson och Andreas Andersson på film- och teveproduktionsprogrammet. Övriga deltagare var Amanda van Tol (scripta), Lina Laugren (bildmix), Rasmus Wikberg (foto), Denise Pettersson (foto), Tobias Falk (ljudmix), Tom Korsgren (teknisk backup, mediehuset) , Tomas Andersson (supervisor) och Johannes Karpe (foto).

Bussbild OB

Sista färden? De stora OB-truckarna kan ha spelat ut sin roll. Foto: OB-Team, Norge.

 

 

 

 

Kajsa Granlund: Att skriva manus är teamwork

Myten om den ensamma diktaren på kammaren är förlegad, enligt Kajsa Granlund, avgångsstudent på manusprogrammet.

IMG_2329

Kajsa Granlund ska göra sin praktik på SVT Drama i Göteborg. Hon ska skriva lektörsutlåtanden på insända manus.

I veckan redovisade manustreorna sina examensarbeten för bedömargruppen. I onsdags kväll visade de upp sina alster för en nyfiken publik på Expo i mediehuset. Kajsa Granlund hade arrangerat en bildsvit som förde tankarna till ledmotivet i hennes novellfilmsmanus ”Lika barn leka bäst”. Det var bilder på mörk skog i Norrbotten.

– Jag kommer från Luleå och det var viktigt för mig att handlingen i filmen skulle utspela sig i den trakten.

Berättelsen handlar om en utsatt pojke som i sitt inre bestämmer sig för att ge igen på sina plågoandar i skolan. Hur pojken lyckas med sitt uppsåt ska inte avslöjas här. Men att manuset ”funkar” enligt kvalitets- och branschkonventionerna har författaren fått kvitto på.

-Både examinatorn och opponenten gillade texten men de ville se en viss omarbetning för att tydligare åskådliggöra pojkens ensamhet. Och det kan jag hålla med om.

IMG_2338

– Jag har trivts i Falun. Busschaufförerna är trevligare här än i Luleå, säger Kajsa Granlund.

Det är tufft att låta texten möta en publik, säger Kajsa Granlund. Att skriva fram ett manus är en personlig process som är svår att föreställa sig i händerna på en granskande läsekrets. Men under åren på manusprogrammet har man fått lära sig att tillgängliggöra sina tankar på ett sätt som inte känns lika personligt som tidigare, säger hon.

-Att jobba i team med andra medieproduktionsstudenter har gett mycket på det sättet. När jag började utbildningen trodde jag på den gamla romantiska myten om den ensamma diktaren på kammaren. Men ett manus utvecklas i samarbete med andra filmarbetare, till exempel fotografer och ljudläggare.

Hon tillägger:

-Denna del av utbildningen har fungerat väldigt bra för mig. I en grupp lägger man egna skrivarbekymmer åt sidan och koncentrerar sig på ett gruppgemensamt mål för hela produktionen.

IMG_2346 IMG_2317 IMG_2350 IMG_2316 IMG_2348IMG_2347

Film- och teveproduktionsstudenterna på upploppet : ”Det svåraste är att välja bort”

Efter åtta produktionsveckor ska fyra timmars inspelat råmaterial bli 20 minuter film. Lina Laugren och Cecilia Hägglund har fått lära sig att döda sina darlings. 

IMG_2294

En dokumentär görs i klipprummet, enligt Lina Laugren och Cecilia Hägglund.

-Vi misstänkte tidigt i arbetet att urvalsprocessen i slutet skulle bli jobbig. Och så blev det, säger Cecilia.

Film- och teveproduktionstreorna är inne i slutfasen av sina examensproduktioner och börjar så smått planera för redovisningarna veckorna före påsk. I redigeringsrum fyra lägger Cecilia Hägglund och Lina Laugren sista handen vid sin dokumentärfilm ”Det älskade onåbara”, en berättelse om skönhetsideal och utseendefixering.

Regissörerna har intervjuat 10 personer med expertkunskaper inom allt från konsthistoria och design till psykologi, och ska nu klippa ned sitt stora intervjumaterial till en kompakt och enhetlig dokumentär på cirka 20 minuter.

-Det är inte enkelt att välja scener, och det svåraste är att välja bort sånt man tycker är bra. I klipprummet ser man hela tiden nya saker i materialet och kommer på fler frågor som man borde ha ställt, säger Lina.

För att skapa helhet i berättelsen lägger regissörerna in inklippsbilder mellan intervjupassagerna. På onsdagseftermiddagen var de upptagna med att fotografera ett sminkbord – en illustration till filmens tema. I veckoslutet ska tjejerna spela in en berättarröst till filmen.

-Dessa delar behövs för att bygga broar mellan de tankehopp och perspektivbyten som finns i materialet. Om det är något vi har lärt oss under arbetet är det hur svårplanerat oförutsägbart det dokumentära berättandet är, säger Cecilia.

IMG_2288

-Nästa gång startar vi inspelningarna tidigare, säger dokumentärfilmsregissörerna.

Vad har varit roligast under examensarbetet?

-Helt klart att göra intervjuerna. Alla sa så bra saker, och vi lärde oss mycket, både om oss själva och om ämnet för filmen, säger Lina.

Och jobbigast?

-Att lösa allt praktiskt pussel som uppstår under en produktion. Som att boka teknik, göra upp avtal med de inblandade, få projektet att synka tidsmässigt med klasskamraternas arbeten. Såna saker, säger Cecilia.

 

 

 

Prov i liveljud på Arenan: ”Det knivigaste är kontakten med musikerna”

Peter Harg, 20, spelar bas i flera band och brukar vara den som fixar ljudet åt alla. Därför blev ljudprovet med Hanna Turi i Arenan på onsdagskvällen inget riktigt eldprov, tycker han.

Peter flimmer fr sidan

Peter Harg spelar i flera band men trivs bättre bakom bordet än på scen, säger han.

– Jag tycker att det gick bra, jag har ganska stor vana vid digitala bord.

I veckan har ljudettornas liveljudskunskaper satts under lupp. Under tre kvällar på Arenan har studenterna producerat ljud åt de inhyrda artisterna Hanna Turi och Derrotic, samtidigt som kursansvarig Daniel Beckman stått vid scenkanten och antecknat betyg.

På onsdagskvällen var det Peter Hargs tur att ratta bordet för Hanna Turi och hennes två medmusikanter.

Peter bakre mot scenen

Gitarrister vill höras mest, enligt Peter Harg.

– Det knivigaste är inte tekniken utan kommunikationen med musikerna. Nästan alla som spelar vill att man ska höja medhörningen för just deras instrument, men som ljudtekniker måste man vara restriktiv med volymen och tänka på helheten. Det kan vara knepigt att förklara, särskilt för gitarrister, säger Peter med ett skratt.

Han tillägger:

– Med en artist som Hanna Turi är detta inget problem, hennes band förstår hur produktionen funkar. Utmaningen med en så sparsmakad musik som hennes är att ge ljudet dynamik utan att det blir för mycket rörelse, till exempel något delay som studsar omkring i lokalen.

Turi m band

Hanna Turi med band på Arenans scen.

För att bli godkänd på kursmomentet ska studenterna visa att de kan planera och genomföra en liveljudsproduktion med användning av PA-system inför publik. Musiken ska dessutom spelas in och mixas i efterhand. Peter Harg var inte direkt orolig för betyget även om han visste att en ”bra” insats vid mixerbordet vanligen betyder att ingen i publiken har tagit notis om vad man presterat.

-Det är lite motsägelsefullt för oss som studenter att bli bedömda utifrån vad som inte hörs. Men så är det. En bra liveljudsproduktion är den som inte märks, säger han.

 

 

Daniel m studenter

Powermetallstjärnan Daniele fanns i publiken.

 

 

Missa inte: Öppen föreläsning om kreativa näringar den 3 mars i bion

Johanna Nylander

Johanna Nylander är ledarskribent på Kristianstadsbladet och ansvarig för samhällskontakterna i organisationen Dataspelsbranschen. Foto: Wikimedia.

Torsdag den 3 mars kommer Johanna Nylander till mediehuset för att föreläsa om kreativa näringar. Johanna är pr-ansvarig för branschnätverket Dataspelsbranschen och författare till rapporten ”Kreativa Sektorn” *.

Kreativ Sektor är ett samarbete mellan Association of Swedish Fashion Brands, Dataspelsbranschen, Film&TV-Producenterna, Sveriges Kommunikationsbyråer KOMM! och Musiksverige.

  • Tid: Kl 13-15 torsdag den 3 mars
  • Lokal: Biografen, mediehuset
  •  För vem? Öppen föreläsning

*Läs rapporten här:  http://www.dataspelsbranschen.se/media/152516/kreativ%20sektor.pdf